Det Svenska Innovationssystemet del 1 av 2.

Innovationssystemet är idag nästan löjeväckande. Den fria uppfinnaren tvingas springa runt som en lobbyist hos en mängd olika institutionella långivare för att kunna få lite pengar för att kunna få ut sin uppfinning på marknaden.

Även om den fria uppfinnaren inte alltid lyckas med att få ut sin uppfinning på marknaden, så är samhällsnyttan av mycket stort värde. Försöket ger sysselsättning och utveckling i frontlinjen i olika teknikområden.

En konstruktör på ett företag som har gjort en patenterbar konstruktion är per definition uppfinnare. Om konstruktören gjort en uppfinning utanför sitt uppdrag som anställd och företaget inte vill kommersialisera uppfinningen, ja då har konstruktören rätt att som privatperson, försöka kommersialisera sin uppfinning.

När konstruktören säger upp sig för att kommersialisera uppfinningen, då förvandlas konstruktören till en fri uppfinnare. Den nya fina titeln premieras med 0 kr i utvecklingsbudget, 0 kr i produktionsbudget, 0 kr i marknadsförings- och införsäljningsbudget och 0 kr i ”lön”.

En uppfinnare/innovatör ska naturligtvis inte få en lön automatiskt. Men borde få tillgång till en process för att nå fram till ett läge där privat finansiering kan ta vid. Gärna en process med en ”Second opinion”.